Lagens väktare

Mini var på Buttericks för första gången igår. En treåring i polishjälm med visir ger många glada miner under en stadspromenad en lördag. 

Ett misstag man bara gör en gång

Mini vid middagsbordet:

"Potatis har jag provat förr och det var ett misstag jag inte gör om"

Men hur ska man kunna låta bli att skratta?!

Zzzz

Det är en fantastisk solig dag. Vi är ute på ärenden och Mini har somnat i vagnen. Jag kan inte ens minnas när han gjorde det sist!!

Att lära sig saker

En av de saker som är så häftiga med Mini är hur han lär sig. Viss kunskap är som att han bara suger in när den passerar. Annat nöter han, som bokstäverna. Jösses vad han frågat om dem, men nu sitter de. Jag väntar bara på att läsandet ska sätta igång, men jag pushar inte. 

Mini gillar iPaden. Jag förstår honom, det gör jag med. Ofta är det apparna som gäller, men nu har han haft en period där det har varit Youtube för hela slanten. När det inte är nyupptäckta Bananer i pyjamas som snurrar (har en oplockad gås med de där bananerna då Mini nu menar att det är ok att gå till förskolan i pyjamas. B1 och B2 kan ju!) så är det barnvisor. 

Men inte vilka barnvisor som helst. Nej nej, de ska vara på engelska. 

Mitt barn sjunger: "twinkle twinkle little star" "the wheels on the bus" och "do you like broccoli"

Här är en av hans favoriter. 

http://youtu.be/v_SoPgRHFeI

Jobba med sig själv

Mini var ledsen imorse. Utan uppenbar anledning. Han klängde sig fast vid mig och ville bara "bläddra till lördag". Mitt lilla hjärta!

Så jag bestämde att vi skulle ha värsta myskvällen ikväll. Vilket vi också hade. Mitt fina barn. Det är något som inte är bra för honom just nu och jag anar vad det kan vara. 

Jag. 

Under en period nu har jag betett mig precis som när jag hade min PTSD. Jag har stängt av och härdat ut. Både på jobbet och privat. Och iom det har jag inte haft någon "vila" någonstans. Det känns som att jag är ett sånt där gammalt kylskåp som fått baksug och inte går att öppna. 

På sista veckorna specifikt kan jag helt klart se ett mönster som slutar i raseriutbrott. Eller tja, att jag åtminstone.

 kan bita ifrån. Verbalt kan jag vara en bulldozer. 

För ett par dagar sedan ringde jag min psykolog. Jag kan inte ha det så här. Stänga ute och inte känna. 

Vad skönt ändå att ha en förklaring. 

Höger och Vänster

Mini har en ny tjej som passar honom. Eller tja, de har hängt ett tag nu. Ma och Mini. Igår var jag på födelsedagsmiddag för en god vän och då passade Ma Mini. Under kvällen upptäcker Ma att Mini kan höger och vänster.

Testade honom genom att ställa frågor ikväll och mycket riktigt. Mini har koll på höger och på vänster. 

Jag MINNS när jag lärde mig höger och vänster. Jag gick i 1:a klass då.

Hur kan han kunna sånt? Han är 3,5 år gammal!
Jag är paff.

Intensivt

Idag hade Mini och jag först mysmorgon, följt av fixande här hemma. 

Sedan begav vi oss ut. Först på en lång promenad till Polishuset där vi hämtade våra pass. Sedan lunch på BK. Mini var så nöjd med det. Sedan lördagsgodisinköp i form av klubbor. Och så ett besök på stadsbiblioteket. Mini älskar böcker, så jag tänker alltid att vi borde gå dit, men så blir det inte av. 

Åh, så mysigt vi hade. Vi läste och läste och läste. Sen lånade vi hem. Det är en perfekt Miniaktivitet!

Efter det var vi på lekplatsen en lång stund. Gunga småbarnsgunga var först inte så poppis, men att få gunga riktigt högt och busa ledde till många höga glada skratt. 

På vägen hem storhsnsladr vi så mycket vagnen orkade, sedan hem och laga middag. 

Jag försökte hålla Mini uppe lite för att titta på Melodifestivalen (han har velat det sedan andra pratat om den), men han blir så trött att jag frågade om han ville läsa istället. 

Halvans ABC och lite Mumintroll så sover Mini sååå gott. Mamman också. 

Kärlek

Varje kväll kryper vi ner i Minis säng och läser en bok. Varje kväll stoppar jag näsan i hans hår och njuter av dagens bästa stund. Varje kväll släcker han sin sänglampa i nästan en religiös ritual. 

Och varje kväll i skumrasket där i sängens mjuka värme drar han min arm hårdare runt sig och säger med len röst: 

"Mamma mamma, du är baaara MIN mamma"

Och efter en stund följs det av

"Och jag är bara din pojke. Ingen annans pojke."

Varje kväll kramar jag honom lite hårdare och bekräftar att jag är bara hans mamma och att han är min älskade pojke. Ibland frågar jag om han vet att jag älskar honom. "jag vet mamma. Jag känner det"

Det känner jag med.

Oväntat

Med tanke på att det är 1:a mars kunde man tänka sig att julen är över, men i Minis säng ligger det en pepparkaksgubbe och sover. 

Med en stor bula i huvudet efter att ha trillat på tvättstugegolvet. Stackars liten!