Snuva

Jag blir aldrig frisk. Lunginflammationen som gick över i snuva, som bara fortsätter och fortsätter. Buhu. 

Spenderat morgonen i sängen. Hör någon enstaka fågel utanför. En duva kurrar. Och så försiktigt knarret från parketten i hallen, en dörr öppnas. Ljudet av pottan som fylls på och sedan töms. Spolningen. 

Små steg i hallen, men dörren öppnas inte. Istället hör jag pyssel och gnolande från vardagsrummet. En lång stund. Jag filosoferar. Så hörs ett frågande: "mamma?"

Mini kommer insmygandes och vi myser en stund, sen kommer han in med en teckning. Till kompisen A. Han vill skriva hennes namn på. 

Vi hjälps åt, sedan smyger vi upp och lägger den i hennes brevlåda. 

Snuva eller inte. Sämre morgnar har jag haft. 

Nu är Mini hos A. Jag pysslar hemma. 

Ikväll kommer M. Men det är en helt annan historia, till ett helt annat inlägg.