Väluppfostrat

Tidig väckning efter vaknatt gjorde mamman mindre glad i det här hushållet. Lägg mensstart, nackspärr och begynnande förkylning på det. Ynk och gny. Lite lätt grinig gick jag upp och gjorde välling, som Mini fick inta i mammas säng. Gosigt.

När han klämt hela flaskan så letade han efter något och sa upprepat "da da, da da, DA DA"
Mer och mer frustrerat. Så till slut hittar han och tar tag i min hand, sätter flaskan i den och säger nöjt: "Da da!"

Dvs "Tack tack!"
Leken vi lekt sista tiden.

Och tjuriga, trötta mammahjärtat smälte totalt.
Vassego lilla kärlekstrollet!