Som ni som läst här ett tag vet, så är jag inte ett fan av KK på MAS (eller SUS som det heter nuförtiden). Bara att närma mig den byggnaden får det att gå kalla kårar längs min ryggrad. Men det finns någon där som faktiskt kämpar för att jag ska få hjälp och vill göra det bra för mig.
Det gör mig väldigt glad och tacksam. Jag bara önskar att det fanns något sätt hon kunde få reda på hur mycket jag uppskattar det. Fast jag tror att hon anar. Min pärla på KK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar