Brev till politiker

Så här har jag formulerat mig och skickat till en grupp politiker idag. Som ni förstår är de inte knutna till Alliansen:

Hej Politiker
Jag heter Mamma Vilja och skriver till dig med anledning av att det är Mors dag på söndag. Inte för att jag tror att du behöver en påminnelse om det, utan för att Mors dag har en alldeles speciell betydelse för mig. Det är nämligen så att i väldigt många år har jag drömt om att bli mamma och i år har jag för första gången anledning att fira mig själv. Jag har blivit mamma till Mini efter över 20 år av längtan. Det är så stort och fantastiskt!

Så nu undrar du säkert varför jag skriver till dig med anledning av det? Jo, det är så att jag är ensamstående mamma och det har jag blivit genom insemination med donatorsäd i Köpenhamn. Jag är en av de lyckligt lottade kvinnor som faktiskt haft möjligheten att göra det när nu den potentielle pappan uteblev. Som du säkert redan vet, är det inte lagligt i Sverige idag för ensamstående att skaffa barn genom fertilitetsbehandlingar som IVF (provrörsbefruktining) och insemination med donerad säd. Det är till trots att alla partier i Riksdagen varit för de lagförslag som legat, utom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Moderaterna har varken tagit ställning för eller emot, men av vad jag har förstått är de flesta enskilda moderater för att ensamstående ska ha samma möjligheter som de par som får fertilitetsbehandlingar idag.

Det här är självklart både en svår och en enkel fråga på många plan, men problematiken finns redan idag. Jag ska försöka beskriva tre problem som jag ser för dig.

Om du som ensamstående bestämmer dig för att göra som jag och resa utomlands för att genomgå behandling, måste du besöka en läkare hemma för att försäkra dig om att du är fertil. Idag är det en gråzon för de här läkarna att genomföra de här underökningarna och ta proverna. Det finns de läkare som inte gör det här för de anser att det inte är lagligt att ens ta prover på en kvinna som är ensamstående för att kunna bli gravid.

Som ensamstående har jag inte rätt att få veta om jag är fertil, eller varför jag är infertil och de som låter oss undersökas gör det inte alltid helt öppenhjärtligt. Det här gör att vi som genomför det här lever i ett ingenmansland där vi inte vågar ställa krav på den vård vi behöver, för vi är tacksamma att ens få den. Om vi får den.

Det är också en gråzon när barnen föds. Idag genomför vi i Sverige faderskapsutredningar på alla barn som föds utomäktenskapligt. Mini och jag har turen att bo i Malmö där Familjerätten är vana vid att hantera vår grupp, men jag har hört talas om utredningar som gått i absurdum, just för man inte vet hur man ska hantera faderskapet där det är på riktigt okänt.

Men framförallt så känner jag som mamma att det är en gråzon för min son att växa upp i. Att hans sätt att ha kommit till världen inte är accepterat lagligt i Sverige. För socialt accepterat skulle jag vilja säga att det är. Inte en enda gång har jag blivit ifrågasatt eller upplevt någon negativ attityd och då har jag alltid varit helt öppen med hur Mini blivit till och pratat om frågan med människor i olika ålderskategorier och samhällsgrupper.
Jag är medlem i föreningen Femmis (www.femmis.se), som är ett nätverk för oss som är frivilligt ensamstående mödrar och också en förening som arbetar för att legalisera fertilitetsbehandlingar för ensamstående i Sverige. Under 2010 föddes inom föreningen 69 barn. Det är över ett barn i veckan. Nu är det även så att alla frivilligt ensamstående mammor tyvärr inte är medlemmar i Femmis, så jag tror att lågt räknat så föds det åtminstone två barn i veckan som kommit till genom fertilitetsturism och trenden är att det ökar för varje år som går. Hur många barn kommer det att vara 2015? 2020?

Bara inom föreningen har vi idag nästan 300 barn totalt. Hur många som finns totalt är det ingen som på riktigt kan veta. Det här är helt vanliga ungar som går i vår barnomsorg, skola och en dag kommer att bidra till vårt samhälle precis som du och jag gör idag.
I höst drar motionsarbetet igång igen och då finns det möjlighet att få ändring på allt det jag nämnt ovan.
Nu kommer vi till orsaken till att jag påminner dig om att det är Mors dag på söndag. Jag vill be dig att sätta lite fokus på den här frågan i ditt politiska arbete, eller åtminstone vara medveten om den. Om det så är att prata om frågan vid ett lämpligt tillfälle eller själv sätta tänderna i hur det fungerar idag och hur det borde fungera. Att inte låta Alliansen sälja ut oss till Kristdemokraterna en gång till när nästa lagförslag kommer.
För som det är idag tycker i alla fall inte jag och säkert inte du heller att vi kan ha det.