Ynk och gny hördes från Minis säng.
Stackarn drömmer mardrömmar, tänkte jag.
Men så kom det mer ynk och gny och det lät inte som vanligt, så jag släpade mig in i sovrummet och där ligger Mini med ena foten fast mellan spjälorna och kommer inte loss. Det såg så sött ut att jag inte kunde låta bli att skratta lite medkännande åt hans olyckliga min.
Nu sover han dock som en liten stock och jag är snart på väg att göra detsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar