Vi kryper ner i sängen igen. Utan att ens ha gått ur pyjamasen idag. Mini är trött efter sen kväll igår, men spelar allan och vägrar komma till ro. Till slut tar mammas tålamod slut:
"Nu är vi tysta och SOVER Mini. Inte ett ljud till." Varpå höga teatealiska snarkningar hörs från Minis kudde.
Ibland är det svårt att inte bara skratta högt när man måste vara bestämd och konsekvent.
Om han sover nu? Nej, jag tror han flätar mitt hår…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar