onsdag 30 december 2009

Tummhållning tack!


















Nu har jag varit i Köpenhamn igen.
Nu är det dags för tummhållning igen.

Jag vet en som håller tre. Själv har jag bara två.

Passar på att önska er alla ett riktigt gott slut och ett gott nytt år!
Hoppas att alla era nyårsönskningar slår in.

tisdag 29 december 2009

Snopen

Ibland händer det att man träffar någon som får världen att tilta lite och till och med att skimra på ett nytt sätt.

Det hände just mig och oj vad snopen jag blev.

Upp och ner och om igen

Hemska och jobbiga saker händer. En av de jag lärt känna på den här resan har fått veta att fostret hon burit på, bebisen hon skulle föda i sommar, inte lever längre.
Det gör mig så ont. Jag gladdes så åt att hon faktiskt blivit gravid. Att hennes lille son skulle få ett syskon.

Samtidigt sker små under. En annan vän som blivit min på den här resan testade negativt på självaste julafton. Bara för att upptäcka att mensen inte kom igång och sen har testat positivt. Det kan hända. Man kan knuffas ner i avgrundshålet och ändå komma upp med livet i behåll.

Imorgon är det dags för mitt femte försök.
Om två veckor vill jag ha det där plus-tecknet på testet.

onsdag 23 december 2009

God jul!

Nu ska jag packa bilen och köra till Småland.

Önskar alla som läser här en riktigt god jul.




(och tomten om jag önskar mig något är det kommentarer från de som läser så att jag vet vilka de är!) ;)

tisdag 22 december 2009

Sprutor

När jag var liten var jag sjuk och fick en spruta kontrastvätska vid ett tillfälle. Det visade sig att jag inte tål kontrastvätska. Det visade sig så att jag höll på att dö.

Det har gett mig en liten egenskap. Så fort någon sticker mig med en nål så tuppar jag av. Vilket i det stora hela inte är så farligt. Jag vet ju om det och lägger mig ner innan.

Men nu har det ställt till problem.
Det ser ut som att jag kommer till en punkt där jag kommer att behöva ge mig själv sprutor.

M lovade att hjälpa till, men med tanke på att hon inte längre verkar prata med mig så får jag förlita mig till andra.

Mamma kanske kan komma ner om det krisar.

Eller så får jag helt enkelt ge mig själv en nålfobibehandling i julklapp.

Tillägg: Ibland ska man prata om sina problem så finner man en lösning. Det har visat sig att man kan be sin vårdcentral om hjälp! Funderar på att höra med kliniken min gyn finns på också, för de ligger på gångavstånd härifrån.

måndag 21 december 2009

En kärleksgåva?

Igår var jag nere i hålet som barnlösheten skickar mig till emellanåt. Om det här bara är en fix idé så är den väldigt påtaglig. Så påtaglig att jag fick erbjudandet att få en pappa till mitt barn. Eller snarare så att någon erbjöd sig att skaffa barn tillsammans med mig.

Det värmer mitt hjärta så, men jag kan inte ta emot det. Inte mer än som ett bevis på att det finns någon som verkligen bryr sig om mig.

Jag fortsätter min resa ensam. Jag har inte ens fått svar från kliniken ännu. Så just nu blir det inte många barn gjorda. Kanske ska jag ta jul och nyårshelgen till ett uppehåll, samtidigt som den tanken gör min själ gudomligt rastlös. Jag vill försöka NU.

fredag 18 december 2009

igår - idag - imorgon

Igår testade jag negativt på graviditetstestet. Idag kom mensen och tårarna. Nu väntar jag på mailet från kliniken om vad om är ett lämpligt nästa steg.

Jag hade en mental bild av hur Glitter skulle komma och hälsa på mig i min nya lägenhet. Hur vi skulle gå på Eddie Izzard på nya arenan och jag skulle sitta där bredvid honom och veta att jag är gravid.

Så blev det inte.

Istället har jag blivit tröstad av honom. Den bästa tröst som går att få i hela världen. Han ligger och sover i min säng. Timo Räisänen sjunger "I can't live if living is without you" i köket. Utanför singlar snöflingorna. Och inne i mig vilar ett sorgsamt lugn.

måndag 14 december 2009

Magknip

Inatt vaknade jag med magknip. Förfärligt magknip. Jag försökte med alla knep i boken men inget hjälpte. Till slut släppte det och jag däckade. Men gå till jobbet efter en sån pärs var det inte tal om, så idag har jag legat här i soffan, alternativt sängen, alternativt suttit i köket. Och så har jag lagat mat. Mat i min UGN. För er som inte känner mig så väl, så har jag bott 5 år i en lägenhet med gasugn. Gasugn går inte att använda för den har ingen övervärme. Min nuvarande ugn har allt jag kan tänkas behöva och jag känner frihet att jag har möjligheten att välja.

Så idag blev det lax i ugn. Supergott. Funderar på att baka en sockerkaka bara för att jag kan.

Är det det som kallas vardagslyx?

söndag 13 december 2009

Viol










I veckan får jag fint besök. Så jag städar lite. Första gången jag faktiskt städar i min nya lägenhet. Jag har just gjort rent badrummet och i köket brusar diskmaskinen sådär hemtrevligt under en ren diskbänk.

Jag fejar och känner hur det drar lite i magen. Är det PMS eller är det gravidsymptom? Hur ska jag veta skillnaden? HUR egentligen?

Kvinnan som bodde här innan mig hade lite fixa idéer för sig. Bland annat hade hon barnlås på toalettstolslocket. På ytterdörren och i ett av förråden sitter hur man agerar om det börjar brinna eller om man sväljer ngt som är giftigt. Hon lämnade efter sig luftfräscharspray och doftblock med jasmindoft i hallen. Sånt använder vanligtvis inte jag.

Nu när jag gör rent toaletten inser jag att blocket som sitter där i doftar, viol.
Ja, mina kära vänner. När jag går på toaletten så doftar det faktiskt viol! Den som påstår något annat ljuger.
:D

fredag 11 december 2009

Tjuvkika?

Det är jultider. När jag växte upp innebar det att vi snokade runt och klämde på klapparna. Runt Lucia var det dags att leta rätt på den av mamma väl inplastade och undanställda pepparkaksdegen och snylta.

I år klämmer jag, men på min mage. I år vill jag tjuvkika och veta om det är något som fäst där inne. Igår var det dags för det lilla krypet att fästa i livmodern. Hände något? Fäste något?

Jag skulle så väldigt gärna vilja veta, men jag får allt hålla mig i nästan en vecka till.

torsdag 10 december 2009

Män vs kvinnor

Det här inlägget skrev jag på en resa och publicerar lite i efterhand

Jag jobbar med en kund som har ett utvecklingskontor i Schweiz. Mitt jobb är att lära dem hur man använder ett system på bästa sätt och också att hjälpa dem att få systemet att passa deras behov på bästa sätt.

Två gånger har jag varit här nere nu. Schweiz ska vara ett utvecklat land, men jag märker tydligt hur vissa män har svårt att jag är kvinna och kan mer än de. Att jag struntar i att de är män som VET hur saker ska vara. Det är frustrerande att se en sån kvinnoattityd leva kvar. För det gör den, även om den säkerligen är avrundad nu mot för 10-20 år sedan.

Samtidigt sker flörtandet på ett annat sätt här. Jag ser att jag får uppskattande blickar i tågkupén. Män håller upp dörren. Ger komplimanger och ja, jag gillar det. Gillar att bli behandlad som en kvinna och bli sedd av en man, eller flera män för den delen.

Fast om jag får välja, taskig jobbattityd och härlig uppvaktning eller svensk nolluppvaktning (för den som finns räknas knappt i de här sammanhangen) och jämställdhet på jobbet, så väljer jag det senare.

Det bästa hade naturligvis varit att få det bästa av båda världar.

onsdag 9 december 2009

Kärlek

Just i detta nu ligger mina gamla kära föräldrar och snarkar ikapp i min soffa med armarna om varandra.

Det är fint.

fredag 4 december 2009

Slott och koja

Om du lever som du gör får du inte bli besviken om det inte tar, sa någon klokt till mig för ett tag sedan. När hormonerna rasade i min kropp och jag var i stresstillstånd över att inte ha mitt eget boende, jobbresor och infektioner som härjat min kropp.
Jag har funderat på det där. Om nu livet skickar saker i min väg och även om jag väljer vissa delar som inte är optimala för att faktiskt bli gravid, så blir jag ändå lika ledsen och besviken när det inte tar. Det är inte förutsättningarna som bestämmer känslorna. När de kommer så kommer de och jag har lärt mig alltför mycket av läxan att inte låta dem komma.

Nu börjar jag komma på plats i mitt nya hem. Det ekar fortfarande tomt i vardagsrummet. Kläderna är fortfarande i kaos och det står flyttkartonger bakom ryggen på mig när jag skriver. Det är hål i väggarna och alla prylarna från IKEA är inte monterade.
Men jag känner ett inre lugn. Även om det inte är perfekt. Även om det är en massa saker i görningen. Jag har en stabil plats att vara på. Även om det skulle visa sig att jag inte kommer att ha råd att vända mig om efter att ha betalat ränta och avgift.
Tänk att ett eget boende kan betyda så mycket. Mitt hem. Det är inte perfekt. Det är egentligen för dyrt, men det är mitt. Så jag passar på att njuta. Känna efter hur skönt det är att vara här. Hur skönt det är att planera och genomföra. Och också att få gå och lägga sig i sin egen säng. Öppna sin egen kyl. Stänga ytterdörren och bara få vara precis den man är. Utan att någon har några åsikter om det. Precis lika ledsen som jag var sist min mens kom, precis lika glad har jag varit idag. Och det har jag också lärt mig, att känna igen och njuta av glädjen när den kommer.

Mitt hem och min borg.
(ja och bankens då)

torsdag 3 december 2009

Fyra - ett bra tal?

Idag har jag genomfört mitt fjärde försök. Jag har hela dagen ledigt och håller på att fixa i min nya lägenhet, men jag tar inte ut mig direkt. Mina föräldrar är här. De hjälper mig att komma iordning, men de håller också tempot nere. Nu är det till exempel vilostund. Ikväll ska jag bjuda dem på ett fantastiskt julbord på ett slott.

Men tillbaka till mitt försök. Jag är optimistisk den här gången. Fick se mina äggblåsor och det finns en liten liten risk/chans att det faktiskt blir två barn. Men vem är jag att önska eller inte önska det. Jag är glad bara jag får ett.

Det är ändå konstigt hur jag samtidigt som jag jobbar så hårt på att få till det här inte är så upptagen av tanken på själva barnet eller barn generellt. Det är som en hinna mellan mig och alla de känslorna. Eller är det så att jag faktiskt inte har så stark barnlängtan som jag trott? Nä, så kan det väl inte vara ändå.

Jag längtar tills de här två veckorna är över och jag vet om känslan jag har i magen just nu är befogad. Just nu känns allt så bra. Jobbet, nya lägenheten och förhoppningsvis förhoppningsvis det lilla knyttet i magen.