tisdag 30 juli 2013

Längtan

Hela juni pratade Mini om Öland. Läääängtade hit. Längtade efter mormor och morfar. 

När vi kört från vännerna berättade Mini hur han saaaknade M. 

Idag berättade han att han "vill hem till SITT hus nu". Mini har hemlängtan. I ärlighetens namn har mamman också det. Längtar också efter mitt hus, torra saker (vi är på en ö…), min mat och min M. Ja, MIN. 

Vilken tur att kosan styr mot Skåne igen imorgon. Via vännens stuga. Tre små blöjfria i två dagar. Mys!

Sedan är det dags för M och mig. Hurra!

lördag 27 juli 2013

Apropå idoler

Så funkar mamma också som idol ibland. 


Idoler

Det här med semester innebär att vi träffar människor vi inte ser så ofta annars. Mormor och morfar, kusiner, mostrar, vänner och vänners barn. 

Mini mjuknar snart upp i närvaron av de nya och det är tydligt vilka som är hans idoler. O som är fem år äldre var den första Mini frågade efter igår, och också den sista. 

Idag åker vi tillbaka till våran stuga. Där är det morfar som regerar, men mormor som är drottning. På Minis idolhimmel. 

fredag 26 juli 2013

Himmel och helvete

Vi är hos vänner, med vänner, i en sommarstuga. Mini är i himmelriket. Min mage genomgår helvetet. Jag har knappt sovit inatt, magen är som en ballong av smärta nu. Mini vaknade rekordtidigt, ivrig att uppleva dagen. Jag hoppas innerligt slippa dra hem honom när han har så roligt. 

Just nu hatar jag min mage. Fina M har en teori. Han har beställt ett självtest och nu vill jag att ni alla håller tummarna för att han har rätt, då kan jag bli botad av en antibiotikakur!

söndag 21 juli 2013

Semester

Ljuva ljuva sommar!


Stolt

Idag har Mini inte haft blöja alls och det har gått bra. Han har dessutom sagt till inför varje besök. 

Stolt mamma - stolt kille!

Sömnlös

Varje år, efter ungefär en veckas vistelse i sommarstugan, infinner sig natten med insomnia. Nu var det min tur för i år. Halv fyra gled ögonen upp, för att inte gå att stänga igen. 

Hopplöst. 

Är det fler som känner igen syndromet?

onsdag 17 juli 2013

10 poäng

Semestern har startat och vi har dragit till Öland och familjehuset. 

Mini njuter nu av att sova i våningsäng, ha släktingar runt sig och en trädgård att gå rätt ut i. 150 meter till en lång sandstrand. 

Igår spenderade vi dagen där. Moster och mamma på en filt 2 meter från vattnet och Mini någonstans däremellan. Lycklig. Bara sååå lycklig. Och då, ja då är jag det också!

lördag 13 juli 2013

Mirakel

Igår köpte jag en blus med hjärtan på. Ja, ni läste rätt. För er som inte känner mig är det lite utanför mitt normala klädval. 

Den är väl inte tuffa bruden direkt. Lite mer om inte romantisk, så mammig kanske?

Jag skyller det på Mini helt enkelt. 

Mini är också skyldig till en del annat. Till exempel (håll i er nu):

Minis helvetesförlossning gav mig en del skador. Bland annat PTSD. graviditeten gav mig gallsten. Den kombinationen gjorde att jag fick en panikångestattack 1,5 år sedan. Det ledde i sin tur till att jag fick gå till psykolog, bearbeta förlossningen tack vare en lyhörd sköterska på VC. 

Psykologen uppfattade lite andra problem i mitt liv och i samtalen om dem uppdagades min längtan efter kärlek och jag fick i läxa att dejta. Något jag förvisso gjort innan, men nu med psykologens support. 

Jag träffade C, en mycket sympatisk man som jag inte alls var attraherad av. C gav mig värdefull feedback. 

Jag blir friskförklarad av psykologen, men börjar misstro det där med kärlek. Drar ner dejtingaktiviteterna till ett minimum. 

Plötsligt står M där. Först var det bara trevligt, sedan blev det mer och bråk, men med Cs och psykologens ord ringande i öronen visade jag en mjukare sida hos mig. 

Och nu? Nu är M en stor del av mitt liv. Ljuvligt. 
Tack Mini!


fredag 12 juli 2013

torsdag 11 juli 2013

De är smartare än man tror

Vi spenderade lördagseftermiddagen i en trädgård. En fantastisk eftermiddag. Nästan magisk. Sommar, grillning, glada barn, djur, bad, sol. 

Första mötet med döttrarna till mannen som skämt bort mig lite ett tag. Jag presenterades som en vän. 

Mini var lycklig. Studsmatta, bil, marsvin och två äldre tjejer att charma. Och M. Mini tycker om M. 

Allt gick så bra. Vi njöt av dagen. Kyssar i smyg. 

Vad tjejerna sagt till sin mamma?
"Vi har träffat pappas nya tjej"

Så var det med det. 

onsdag 10 juli 2013

Malmös friskaste pojke

I helgen upptäckte jag en knöl på Minis huvud. Väldigt tydligt. Väldigt asymmetriskt. Det i kombination med att han var ovanligt trött och den där reklamkampanjen, fick mamma Vilja att desperat ta Malmös friskaste pojke till doktorn idag. 

Det är en fettknöl. 

Ibland är man glad att man har fel! Stackars föräldrar som inte har det. 


söndag 7 juli 2013

Perfekt dag

Igår var Mini och jag först supereffeltiva och fick tvätten gjord, samt cykeln framplockad och fixad. En cykeltur i solskenet. 

Sedan lunch och sagostund. Mini älskar att bli läst för. Två kapitel i stora Pippi-boken, sen orkade inte mamma mer. 

Efter det en cykeltur genom ett soligt Malmö för trädgårdshäng i en ljuvlig trädgård. Bad, marsvin, rutschkana, studsmatta, grillat, vin, melon, äppelträd, vattenballonger och bara njutning. 

Sedan cykeltur genom Malmö. Sol, ljumma vindar, leende människor och en Mini som somnade i sin cykelsadel. 

Nu har vi söndagsmorgonhäng i sängen. Bästa morgnarna är de där Mini kommer in till mig och kryper upp i sängen. 
I morse gosade han in sina mjuka barnsben med mina. Sååå gott!

Hur ska den här dagen bli?

torsdag 4 juli 2013

Njutning

Det finns få stunder som är så härliga som när jag får stryka Minis nytvättade hår och mjukt viska att jag älskar honom, samtidigt som jag ser ögonlocken sakta ge vika för sömnen.

Allt ackompanjerat av diskmaskinens dova brus och näktergalen utanför det öppna fönstret. 

tisdag 2 juli 2013

Empati

"Mamma är du sjuk?"

"Varför undrar du det?"

"Hade du ont i magen när du skrek igår?"

Herregud, jag trodde att han sov. 

"Ja, men det var inget farligt och det är över nu. Tyckte du att det var otäckt?"

"Ja! Kan vi köpa medicin till dig? Jag tycker att du ska ta medicin."

Älskade unge. Jag fick en hemsk attack på kvällen igår som liksom vägrade att ge med sig. Jag var så tacksam då att han sov, men fel hade jag. En lång lång stund myste och kramades vi och jag fick berätta om min dumma mage. 

Avleverering till förskola och sedan ledsen och besviken. På magen som varit relativt lugn, som attackerar igen, men främst för att det nu är en verklighet för Mini. 

Men tänk att den dumma magen ändå kunde ge mig ett så empatiskt barn!