söndag 26 maj 2013

Fira

Efter en dag av: "jag är en stor pojke nu, jag behöver inte blöja" var det slut brist på kalsonger, så vi drog till Emporia för att handla och fira mors dag lite. 

Vi började med 8 par kallingar, vidare till sushi, för att avsluta med sandaler till mamman. 

Mini är en stjärna. Inte bara på att välja snygga skor, utan även på att äta med pinnar. 

Nu ska vi bara öva lite på att bli stjärnor på det här med pottan också. 


Mors dag


Idag är det Mors dag. En dag som efter Mini fick en speciell betydelse för mig. Den är numera en symbol för att jag vågade och för att jag kan. Tänk att jag lever med den här ljuvliga pojken. Vilken lycka!

Så även om vi har en period med trots, mardrömmar, kiss på golvet och sömnproblem nu, är jag ändå så evigt tacksam att få vakna till skönsång av Gummibjörn, ligga i sängen och höra Mini spela Formmonstret på telefonen och veta att på matbordet står ett fång rosor han valt åt mig i affären igår. 

Jag har alltid gillat att fira min födelsedag, men frågan är om jag faktiskt inte gillar den här dagen bättre. 
Grattis på Mors dag alla ni underbara fantastiska mammor där ute. 

fredag 24 maj 2013

Matkassar

Jag funderar på att testa någon av de där matkassarna som levereras hem, men hu, den som finns för två personer får maten att kosta över 70 kr per person. Någon som har testat? Är mat för fyra varannan vecka ohållbart?

onsdag 22 maj 2013

Invasion

Mini har nu drömt mardrömmar några nätter. Inte i rad tack och lov, men ändå några nätter sista tiden. Inatt var det igång igen. Jag frågade vad det var som var fel och Mini har de här kvällarna berättat att det är monster i hans säng. Fattar ni MONSTER

Som tur är är hans mor värsta mosterskrämmaren. Monster vågar helt enkelt inte vara i närheten när jag är det. Ikväll gjorde vi det proaktivt. Vi stod på golvet i Minis rum och sa:

"Bort bort BORT alla MONSTER!" tre gånger tillsammans.

Än så länge är det lugnt. Inga mardrömmar och inga monster.

Godkänd

Igår var det utvecklingssamtal på förskolan. Mini är en rolig unge med väl utvecklat språk. Han har humor och säger många roliga saker. Men inte bara det. Han är också en överdängare på att klättra. Han klättrar högt och gör det metodiskt.

Mini har också många vänner. De är en klick med smågrabbar som hänger ihop, men Mini har integritet i gruppen. När de bråkar vill han inte vara med utan går helt sonika därifrån. Mini är bra på att sysselsätta sig själv och hittar gärna på egna lekar som de andra hänger med på. Han är ointresserad av pottan, äter maten, men har inte fattat galoppen med att äta när den faktiskt är framdukad.

För det mesta är Mini en solig och glad unge, men när saker går honom emot så blir han tvärarg. Fort. Så att det hörs. Exempel på det är när man ska gå ut och han håller på med något, eller de måste bryta för en samling eller mat. Och oj, vad jag känner igen det.

Idag var vi på 2,5-årskontrollen och Mini är nu 95 cm lång och 17,2 kg tung. Där konstaterades också att Mini har ett väldigt välutvecklat språk. Han följer sina kurvor väl. Han är alert och social och gillar traktorer.

Kort sagt. Han får en klar OK-stämpel i rumpan min unge.

Bästa ungen!

måndag 20 maj 2013

Planeringsdag

Efter två förfärliga nätter med en oerhört trött och sur söndag har måndagseftermiddagen, tillika planeringsdagseftermiddagen spenderats så här. 

Skönt.

lördag 18 maj 2013

Premiär

Idag var årets första stranddag. Ljuuuuuuvligt!

onsdag 15 maj 2013

Längtan

Hela långa kalla vintern väntade jag på solen och värmen. Nu är den här. Underbart. Idag var det konstutställning i parken. Dagisbarnen gjorde konst och vi gick och tittade på verken från vår förskola och från andras. 

Sen hade vi picknick på en solig gräsmatta i lä. Ljuvligt. Jag la mig på rygg, lät solen värma mig och lyssnade på Minis dividerande när han plötsligt la sig tillrätta på min arm. 

Och då slog det mig. Alla de där åren jag längtat efter honom. Efter mitt barn. Av alla scenarier jag föreställt mig är det här ett. 

Plötsligt är det som att mitt hjärta vuxit ur kroppen på mig. Så stort det kan vara att ligga på en filt i en park och höra sin tvååring säga: "det här är din bokstav mamma" samtidigt som han matat mig med ett U. Allt medan solen värmer. Liv!

måndag 13 maj 2013

Tut tut säger den

I lördags var vi på öppet hus på brandstationen här i Malmö. Jag hade pratat om det i någon dag innan för att Mini skulle vara med på vad som händer, men polletten trillade på riktigt ned först när vi rullade in på planen framför brandstationen och Mini såg brandbilarna:

"Maaaaaammaaaaa, MAAAAAMMMAAA TITTA TITTA BRRANDBIIIIILEN!!" en superlycklig liten kille trodde liksom inte ritkigt sina ögon. Vi var där i två timmar och Mini klättrade glad och orädd upp i bilarna och presenterade sig snällt för brandmännen: "Hej hej, jag heter Mini och är två år"

Men när mamma testade en brandspruta så blev Mini rädd. Brandslangen ville han absolut inte att ens mamma skulle testa.

För att inte prata om Flammy. Brandmännens maskot, en apa med gigantiskt huvud. Mini var fascinerad, men vågade för sitt liv inte gå i närheten av Flammy.

Älskade ungen min. Han har pratat i två dagar om brandstationen och brandbilarna nu. Och jag känner mig nöjd över den där oförbehållna lyckan. Glädjen.

Det bästa.

tisdag 7 maj 2013

Äääääntligen

Idag har jag tummat på mitt frikort och inlett sista fasen av återhämta-mig-från-förlossningen-resan. Det gick över förväntan bra. Inom några månader är det här helvetet över. Halleluja!

Efter det ska det dröja länge tills jag har frikort igen. Väldigt länge

måndag 6 maj 2013

Snopet

Mitt under sagoläsningen somnade Mini. Djupa snarkningar på min arm. Jag gick upp, utan att ha sovit en stund och vara i sömnkoma.

Förstår ni?

Jag var länge i chock. Vaken på kvällstid utan barn utan att vara en zombie! Vad gör man? Planterar balkonglådan? Monterar roddmaskinen? Går upp med stolarna på vinden? Stryker kläder?

Nej nej, Mamma Vilja jobbar. Men jag sitter uppkrupen i min soffa och jobbar. Med TVn påslagen.

Det var länge sedan. Så mysigt!

söndag 5 maj 2013

Premiär

Igår hade vi premiärtur på Minis första egna cykel. Mycket stolt kille. Blickarna och kommentarerna vi fick längs vägen. Ljuvligt, ända tills vi skulle gå/cykla hem från ICA och jag hade handlat som att jag hade vagnen med mig. Delvis fick jag bära två tunga matkassar och cykeln. En promenad som normalt tar max 10 minuter tog 30.

Men mantrat "det går bättre nästa gång" var mitt och visst, mycket tjat och irritation i rösten hos mig när ungen bara stannar. Också massor av uppmuntran och beröm.

När Mini omedelbart ville ut och cykla igen tar jag det som ett gott tecken!

fredag 3 maj 2013

Nämen

Jag var bjuden på lunch av en gammal kontakt sedan jag först anställdes på det företag jag jobbar på idag.

Heltidsarbetande ensamstående heltidsmamma, som eventuellt gör karriär.

Även om det inte blir något så känns det riktigt bra. Riktigt riktigt bra.

Trevlig fredag på er!

torsdag 2 maj 2013

Kärlek

Barnpassningskväll blev till middag med god vän med prat om barn, jobb och kärlek. Kvällen avslutades suktandes framför bling i fönstret hos en juvelerare.

"Jag vill ha en man som ger mig smycken och blommor"

När jag kom hem möttes jag av de här.
"Plockade till mamma" meddelade barnvakten.

Uppenbarligen har jag redan den man jag söker.