tisdag 2 juli 2013

Empati

"Mamma är du sjuk?"

"Varför undrar du det?"

"Hade du ont i magen när du skrek igår?"

Herregud, jag trodde att han sov. 

"Ja, men det var inget farligt och det är över nu. Tyckte du att det var otäckt?"

"Ja! Kan vi köpa medicin till dig? Jag tycker att du ska ta medicin."

Älskade unge. Jag fick en hemsk attack på kvällen igår som liksom vägrade att ge med sig. Jag var så tacksam då att han sov, men fel hade jag. En lång lång stund myste och kramades vi och jag fick berätta om min dumma mage. 

Avleverering till förskola och sedan ledsen och besviken. På magen som varit relativt lugn, som attackerar igen, men främst för att det nu är en verklighet för Mini. 

Men tänk att den dumma magen ändå kunde ge mig ett så empatiskt barn!

1 kommentar:

  1. Älskade ungar som hör ser och känner ALLT. <3 :(

    SvaraRadera