torsdag 28 februari 2013

Tut tut säger den

Så, nu får vi ta det lite i repris här. Sista veckan har mitt bloggande varit skralt minst sagt. Vi har helt gått in i VAB-bubblan. Det började med att Mini vaknade med feber i lördags. Halt i alla sociala planeringar.

Samma kväll så ringer det på dörren när vi äter middag. Det brinner i huset. BRINNER. Brandkåren är utanför och grannen tycker att vi ska typ... evakuera! Så på med kläderna och ut.

Det var olja i en panna i köket i en lägenhet i nästa trappuppgång som fattat eld. Det släcktes snabbt och även om det såklart är jobbigt och traumatiskt för familjen så var det ren och skär LYCKA för Mini.

Fatta att det stod två stora brandbilar på gatan utanför hans hus. Poliser, sjukvårdare och BRANDMÄN.

Så när det var färdigrullat med brandslangar och de var på väg tillbaka in i bilen, så gick vi fram och det tog inte lång stund förrän Mini satt i famnen på en av brandmännen. Lycklig och storögd tittade han på hjälmen, skägget, utstyrseln. De var underbara med honom och faktiskt lite flörtiga med mig.

Se där vad en lördag i vabruari kan bjuda på. Ren vardagsspänning!

2 kommentarer:

  1. Hehe, den enas dod den andres brod, fast kanske inte sa dramatiskt =)

    SvaraRadera
  2. Sötaste Mini! Skräckblandad förtjusning sådär en alldeles vanlig kväll. Jag har försökt kommentera förut men det ville inte sig från surfplattan. Gör ett nytt försök nu. Läser gör jag iallafall, alltid!

    SvaraRadera