lördag 7 juli 2012

Förskolan

Igår var sista dagen på förskolan innan semestern. När jag var på väg för att hämta Mini ringde en kollega upp mig och jag gömde mig bakom ett hörn för att han inte skulle se mig så att jag fick prata klart i lugn och ro. Då fick jag se det jag annars inte ser. Mini och A sprang runt med varsin skottkärra och skrattade så att det porlade runt gården. ÅH ljuvliga ungar. Det där ljudet gör hjärtat så lätt, när allt annat är tungt just nu.

När jag sedan väl skulle säga hejdå för sommaren var det inte ordinarie personal som var på plats, utan personalen för stora barnens avdelning. En helt ny pedagog kom fram till mig och berättade att hon aldrig sett Mini något annat än glad. Han är glad hela tiden och hittar på massor av olika saker. Jag måste säga att jag uppskattar det så ofantligt mycket, för hon är inte den första pedagog som självmant kommit fram och gett mig återkoppling på hur Mini är och vad han gör på förskolan.

I kontakten med andra föräldrar och när de berättar om sina förskolor är jag bara så lättad och lyckligt lottad som har fått in Mini där han är nu. Det är en förskola med uteprofil, även om det inte är en uttalad utomhusförskola. De går ut förmiddag och eftermiddag på sin gård. Förskolan har fyra avdelningar med lika många sektioner av gården (som ligger runt huset). Under dagen så slås avdelningarna samman och barnen är på de olika gårdarna. Så Mini är ute större delen av dagen, vilket jag vet att han älskar. Dessutom så sover de ute året om. De har en takförsedd hörna med madrasser och sovsäckar. Det ser bara så skönt ut att sova där.

Ofta hittar de på utflykter och andra aktiviteter med barnen. Som när de hade Förskoleloppet runt "tallriken" i Pildammsparken. Alla barnen sprang en slinga och fick sedan "medalj". Mini är stolt som en tupp när han får syn på den där medaljen. Eller som när de gick till parken lite längre bort och Mini hade promenerat ungefär 3 km utan att sitta i vagnen. 

Mini kommer hem och sjunger sånger jag inte har sjungit med honom, för de sjunger massor med barnen.

Pedagogerna är underbara. Öppna, hjärtliga, påhittiga och fokuserade på barnen. De har teman som sträcker sig över en termin. De jobbar med en genuspedagog för att låta alla barn få så lika förutsättningar som möjligt utifrån vilka de faktiskt är. Och det märks! Det är en speciell stämning när man kommer dit.

Från andra föräldrar har jag hört skräckhistorier som att de bara går ut ett par gånger i veckan, för det är så jobbigt. Att de har mamma och pappa-skyltar vid hyllorna (kanske inte så kul att bli utpekad som barnet som bara har en förälder). Att barnen inte får äta själva för det blir för kladdigt (Mini är oftast skitig från topp till tå när jag hämtar honom OCH lycklig). Hur de suttit i ett mörkt rum och tittat på film vid hämtning. Att de små barnen blir understimulerade i grupper med för mixade åldrar. Eller som den nystartade förskolan i barackerna där de har grupper med 15 barn där alla är 1 år. Herregud, det måste vara så slitigt och kvalitet för barnen kan jag bara inte tänka mig att det blir.

Nej, Mini och jag är bara så nöjda med vår underbara stimulerande hjärtliga öppna förskola i kanten på stora fina parken.

Tack för det här läsåret Roskilde Förskola! Vi ses igen i höst.


6 kommentarer:

  1. Härligt att det fungerar så bra för det är verkligen viktigt för att man ska kunna koppla av och jobba under dagen och viktigt för barnen förstås, men det är ju mer självklart :)
    Ha en skön semester!

    SvaraRadera
  2. Blir Toklycklig av att läsa om era fantastiska upplevelser i förskolan. Vilket gott föredöme de verkar vara. Trevlig sommar på er!!!!!

    SvaraRadera
  3. Jag har inte ens tänkt på det där med "Familje"-skylten vid hängaren. Det har mina systerbarn som bor i Ystad...nu har ju de både en mamma och en pappa... Det börjar bli dags att skriva upp sig på listorna över vilken förskola Klara ska in på nästa år. Jag måste verkligen ta tag i det!

    SvaraRadera
  4. Så härligt att du är så trygg med förskolan, då är Mini det också! Skönt att de är ute mycket - det behöver barnen och det är inte så lätt att hinna med när man arbetar i den utsträckningen man skulle vilja! Å jag antar att du talar om för personalen hur bra du tycker att ni har det där!? För det är en skön kred att få på sitt jobb!

    SvaraRadera
  5. Låter som att du och Mini är lyckligt lottade! Och även Alfons tror jag, för något som liknar skräckexemplen du beskriver har jag aldrig upplevt på hans dagis. Och fantastiskt att få en glimt av dagen på dagis, Minis egna liv :) Jag önskar jag kunde vara fluga på väggen dagen lång och se hur min onge interagerar med sin omvärld! Kram på er och hoppas ni har det bra i sommarparadiset!

    SvaraRadera