måndag 3 februari 2014

Tiden och kärleken


Vänner, jag har alldeles för lite tid att blogga. Jag vet inte vad som hände. Inlägg efter inlägg susar förbi i mitt huvud. Julen, nyårsaftonen och hela januari. Jag hinner knappt med familj och flera av mina vänner undrar nog var jag blivit av.

Det är inte det att jag jobbar mer. Eller jo, det gör jag nog. Jobbet och livet i övrigt tar plötsligt lite mer tid. Men åh, jag njuter. Jag njuter av mitt jobb, som är roligt och utvecklande. Även om det också är frustrerande och irriterande.

Jag njuter av Mini, världens coolaste, mest underbara unge.

Jag njuter av att operationen jag gjorde i höstas lyckades och att jag nu försöker hitta tillbaka till en kropp där jag kan röra mig som folk igen. I helgen åkte jag t ex pulka. Det hade varit förknippat med ångest tidigare.

Jag njuter av M. Det är inte enkelt att ha en relation som småbarnsförälder. Kanske särskilt inte som ensamstående småbarnsförälder. Vi försöker hitta balansen i allt. Något som kräver mycket. Inget är självklart och att bli kär, låta någon ta plats, är jobbigt. Inte bara för mig.

Men så finns det magi i vår relation. Och då inte bara det där mellan honom och mig. För i vår relation finns det tre personer till. Därför är det så extra magiskt när vi umgås alla fem och det fungerar. Det är faktiskt de stunderna som är allra bäst. Tro det eller ej! Det stora i det lilla i en pulkabacke med bullar och varm choklad. Underbart.

Där befinner vi oss nu. Inte just i pulkabacken, men i det stora lilla. Jag älskar det.

Tänk att jag hittade en man som tycker om mig som jag är. Som tycker om Mini precis som han är. En man som är som bäst i långkalsonger tändandes en brasa. Avslappnad och glad. Med två flickor som accepterar och släpper in både mig och Mini. Med glädje.

Tillsammans har vi tre klocka vackra barn.

Tänk att jag vågar stå kvar trots att vi haft våra tuffa stunder. Trots att jag känt att livet skulle vara enklare utan. Men det handlar inte om att livet ska vara enkelt. Det handlar om att det ska vara värt det.

Och även om jag svårt försummar bloggen så är det värt det. Jag är lycklig.

6 kommentarer:

  1. Så fantastiskt fint du har det!
    Fyller hela mig med värme och glädje, tänk så bra allt kan bli :-)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Jaaa... att hitta nyckeln till "det lilla" och magin i vardagen, det är lycka!
    Vad roligt att läsa att du är lycklig, härligt och värmande!

    SvaraRadera
  3. Grattis! Lycka är ju det finaste man kan känna...

    SvaraRadera
  4. Låter fantastiskt! Vilken lycka!

    SvaraRadera
  5. Så skönt att höra att du har det så bra. Det är klart att det är jobbigare ju fler man har omkring sig som man ska ta hänsyn till, men det är värt det!!

    SvaraRadera
  6. Jag ska erkänna att jag saknar ditt bloggande... Fast att få läsa om ditt "nya" fantastiska liv är ju heeelt underbart och jag unnar dig naturligtvis det såååå!! Härlig läsning! :)

    SvaraRadera