Att längta så mycket efter ett litet kryp som jag gör känns både märkligt och naturligt på samma gång. Det är skrämmande att tänka tanken att vid den här tidpunkten nästa år så kanske du finns till. Mitt alldeles egna barn. Samtidigt skickar den tanken fantastiska ilningar genom min kropp. Det känns som att det är förnimmelsen av lycka. Samtidigt som det är glädje är det skräck, ska jag? Och ska jag göra det alldeles själv?
Bilden jag har levt med hela mitt liv har varit att bilda en familj tillsammans med en man. Min man. Livet ser ju dock inte ut att skicka honom i min väg. Mannen. Jisses vad jag har letat och försökt. Jag har lyft på stenar och kysst grodor till förbannelse, utan att han visat sig. Han som skulle bli din pappa.
Igår var jag på bröllop. Jag såg kärleken mellan två personer. Såg löften bytas och välsignas. På ett sätt vemodigt för mig. Jag kommer antagligen aldrig att få uppleva den där stunden. Aldrig lita på den blinda kärleken som de gjorde igår. Jag försökte tänka positiva tankar, men tänkte på de två paren som inte kom till bröllopet för att de separerar.
Sen träffade jag en man, som jag faktiskt tror var intresserad av mig. Jag pratade med honom till fördrinken, fick honom till bordet och dansade och pratade med honom under kvällen. Men jag kunde inte förmå mig att ge mig hän åt flörten. Jag kunde inte förmå mig att lura honom åt sidan, lura ut honom på trappan eller någon annanstans. Jag kunde bara förmå mig att dansa, prata och skratta. Känna den ljuvliga stämningen på festen. Så har jag kommit till en punkt nu där jag inte längre är intreserad av män? När framgångsrika och trevliga män visar intresse så förmår jag inte att besvara det längre?
Det andra stora skräckmomentet är mitt jobb. Nu börjar finanskrisen visa sitt fula tryne och vi säger upp människor. Jag vet inte om jag får vara kvar. Även om jag tror det, vad gör jag om min trygga inkomst försvinner? Ska jag välja bort dig då? Frågan är nog egentligen dum, för jag förstår ju att känslan och saknaden av dig gör att jag aldrig skulle förlåta mig om jag inte försökte bli mamma till dig.
Så i matchen mellan Längtan och Rädsla leder Längtan med 1-0.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar