tisdag 26 augusti 2014

Förväntansfull

Minis blick och leende när jag berättade att vi ska åka till kliniken där han blev till. Fantastiskt!

Han reagerade på ett sätt jsg inte sett förr. Han blev glad, något tändes i hans blick, och drog sig undan samtidigt. 

"Ja det vill jag mamma!"

Det känns bra att ge honom möjligheten. Det känns också bra att vara lyhörd för Minis behov och önskningar. 

Jag har velat fram och tillbaka om jag ska söka halvsyskon till honom. Det har känts fel för mig, för hittills har det varit mer mitt intresse som styrt den resan. 

Ändå tänker jag att kanske skulle jag söka, för att se om jag ens hittar något till den dag han själv frågar. Svårt beslut. Jag lugnar mig så länge. 

Ser fram emot att åka till kliniken. Att vara där för Mini. 

Om du en dag läser det här Mini: jag är så ofantligt stolt och häpen över din förmåga att ta till dig och formulera dig runt de här frågorna. Även om jag ibland tycker det är svårt att veta hur jag bäst ska svara och om du verkligen kan ta till dig. Jag önskar att vi alltid har en öppen dialog och lovar dig att alltid jobba för att vi ska ha det. 

1 kommentar:

  1. Mysigt att få visa Mini det han vill uppleva. Förundrad över att han verkar förstå så mycket. En reflektion på dina funderingar på syskon. Det tycker jag att du ska bestämma helt själv och inte vänta på en fråga från Mini. Han kommer att acceptera vilket du än bestämmer men jag tycker att det är du som ska bestämma.

    SvaraRadera