söndag 12 februari 2012

Botten eller ännu sämre?

Jamen, ni har ju förstått. Här är det sjukstuga. Fortfarande. Jag tror att jag sällan har varit så sjuk som jag har varit sista tiden. Jag har hostat upp mina lungor, fått morfinhostmedicin som gjordes reklam för som "den enda hostmedicin som funkar" pyttsan! Det enda som hände var att jag panikhostattackade i ett töckentillstånd och det kändes knappast bättre. För att förklara så har jag hostat så att kroppen har känts som att den brutits i två delar. Jag kan knappt gå, för det gör så ont. Febern har gått upp och ner och jag har konstant tinnitus i öronen.

Och imorgon ska jag opereras. Jamenellerhur att det känns lämpligt? Men skam den vårdpersonal som ger sig. Jo, så länge jag inte har den allra värsta hostan och så länge jag inte har feber så opererar de! Så imorgon bitti (ogudaktigt tidigt) är det jag som skrubbar in mig och åker till sjukhuset (vilket vi alla vet att jag älskar så grymt mycket). Risken finns att de säger att jag är för sjuk för operation. Då får jag snällt åka hem igen. Det fåniga är att jag någonstans ändå ser fram emot det. För de söver mig och då får jag sova. Ordentligt. Det säger kanske något om status på den här mamman just nu.

Själv vet jag inte vad jag vill. På ett sätt vill jag bara ha det gjort. Slippa eländet i fortsättningen. Å andra sidan, vill man bli opererad när man inte är helt uppe i form? Så sent som igår konstaterades att jag har en infektion i kroppen.

Den enda fördelen med allt det här är att jag har kommit av mig i att vara rädd inför ingreppet. Jaså, ni vill skära i mig och sy ihop mig igen? Söva ner mig och droga mig? Ja ja, vassegoa!! Bara jag får sova.

Samtidigt fortsätter distraktionerna på andra plan i livet. Som att min telefon fick vatten över sig igår och dog. Som skräcksamtal från gamla kollegor.

Ja, ni förstår. Det är inte mycket som är uppåt här. Jag trodde att jag nådde botten förra veckan, men den här blev allt sämre. Kan undra vad nästa vecka har i beredskap åt mig? Lite pest och kolera kanske?

s u c k

Februari 2012, månaden vi borde stryka ur kalendern. Nu ska jag passa på att läsa hur alla ni andra har haft det.

2 kommentarer:

  1. Och som för att strö salt i såret så har den här månaden en dag extra det här året! Stackars er! Imorgon är det jag som tänker på dig!

    SvaraRadera