lördag 6 oktober 2012

Ärthjärna

Jag får väldigt lätt urinvägsinfektioner. Så har det alltid varit. Vissa år bättre, andra sämre. Jag har gått igenom allt vad det gäller den sjukdomen och jublade högt när de på radionyheterna t o m tog upp forskningsresultat som visar att huskuren "drick surt" inte fungerar. Halleluja!

Nåväl. Nu har det varit dags igen. Jag kan känna när det är på gång och hålla det i schack ett tag, men obönhörligen blommar den alltid ut till slut, så i förmiddags åkte Mini och jag till jourvårdcentralen. Det är rätt okej där i Malmö. Går relativt fort.

Till slut får jag träffa läkaren, jag drar mina symptom, han klämmer på magen, dunkar i ryggen och sen börjar han prata om huskurer.

Jag stoppar honom och berättar att jag haft det här minst tre ggr om året sedan jag var 5 dvs i 37 år. Jag VET vilka huskurer som finns och hur de funkar eller inte.

Varpå han svarar. "och hur tror du kvinnor gjorde förr?"

"Jamen, LED alla helvetes kval!"

Varpå jag upplyste honom om att han kan fortsätta berätta allt han känner för, jag tänker ändå inte lyssna. Det enda jag vill veta är om han tänker ge mig penicillin eller inte och vilken variant (Selexid har aldrig funkat för mig).

Jag fick det jag bad om. Vad skönt det hade varit att slippa bråka för att få det.

4 kommentarer:

  1. Tycker det är lite orättvist att urinvägsinfektioner är kvinnans lott. har precis läst om urinvägarna och då fattar man ju lite mer. Men sen är ju vissa bara mer känsliga för infektion, jag har aldrig haft nån och det förstår jag att vara tacksam över..

    SvaraRadera
  2. Åh, detta hemska elände! Det är en evig tur att antibiotikan gör sitt på nästan ett kick! Krya på dig! Och kram!

    SvaraRadera
  3. Vad var det för jäkla läkare; hur tror du kvinnor gjorde förr? Vad spelar det för roll?!?! Har vi inte kommit längre än så? Har vi inte forskning? Vet vi inte mer om saker och ting än "förr"?! Ursäkta mig, men jävla idiot!!

    SvaraRadera