måndag 28 september 2009

2 steps forward - 1 step back

Så känns den här resan ibland. Jag vill rusa framåt, veta hur det blir, får jag bära mitt eget barn eller inte?

Samtidigt förstår jag ju att jag inte kan stressa fram något. Det får helt enkelt ta den tid det tar. Jag vet ju att det här är en såndär otäck del av livet som jag inte kan ha full kontroll på. Där min grad av vilja inte har ett smack med att göra om vi når slutresultatet eller inte. Jag måste bara slappna av och hitta någon ro i att åtminstone veta vad jag vill och att jag är på resan dit.

Idag är det ett steg framåt. Dags för nästa cykel och scanning inbokad för att se att äggblåsan är på plats och kunna tajma allt perfekt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar