Om ett par dagar är det bara tretton veckor kvar tills Mini beräknas landa. Det är ju ingen tid alls! Ska jag bli stressad?
Samtidigt börjar jag på allvar känna av de negativa effekterna. Tung, ont, trött och orörlig. För det mesta känner jag mig slafsig och ful. Vill helst av allt slippa ha med omvärlden att göra. Inte för att jag inte gillar dem, utan för att jag inte gillar mig själv. Idag har jag ont i halsen, öronen och gomen dessutom.
Anstränger mig för att le mot världen, allt blir så mycket bättre då. Klistrar upp mungiporna, tar ett par Panodil och gör en ansträngning.
13 veckor till.
Hoppas det känns bättre och lättare imorgon.
SvaraRadera13 veckor kvar. Sedan är du mams.
Du är duktig!! Och Du är säkert väldigt väldigt vacker!!!! Snart är du Mamma, bara en sån underbar tanke. ;)
SvaraRaderaÅh Loba, jag ska starta datorn bara för att kommentera o din blogg. Sov större delen av dagen och gick sen på bokklubb. Nu känns allt bättre. Tack och lov!
SvaraRaderaMalla! Tack. Ja, snart är jag mamma. Galen tanke! Underbar tanke! :)
SvaraRadera