söndag 10 april 2011

Kuriosa, del II

Jag har tidigare berättat om hur jag lyckades förolämpa Bob Geldof (läs här)

Men historien är inte slut där.

Vi bodde där på campen några dagar. De enda gästerna där är min chef, jag, två vänner till mig från andra FN organisationer. Ja och så Bob och hans kamerateam då. Vi kan ju lätt konstatera att efter hårinpackningskommentaren så var han inte så sugen på att snacka med mig direkt. Jisses vad den mannen kan skicka sura blickar.

Loki är en plats där många FN-anställda passerar. Där koordineras flygen in till södra Sudan. Food drops (när man "bombar" byar med mat) och en hel del annat utgår härifrån. Därför ligger det ett par tre camper i byn, men som vit så rekommenderas man att absolut inte röra sig ute bland lokalbefolkningen. I alla fall inte till fots och inte själv.

I Loki har därför den FN organisation jag jobbar för en Toyota Landcruiser stationerad, så att man kan ta sig runt när man är där. Vi har valt att ha den bil som är skänkt från Sverige där. Varför? Jo, för den lider av "the swedish male gadget disease" d v s finns det en funktionalitet att stoppa i bilen så gör vi det. Den hade så mycket finesser att elsystemet slutat fungera helt och därför gick den inte att använda i bushen. Men i Loki fungerade den fint.

Vår vita fina Landcruiser hade UN målat på sidorna och stora svenska flaggor (skänkt av svenska staten jue).

Ett par dagar efter hårinpackningsincidenten ska jag skjutsa min chef till airstrippen (afrikansk variant av flygplats, dvs allt från en grusad stig till lite asfalt och ett hus intill). När man kör till airstippen så kör man på jordvägar. Dvs hjulspår, men i Loki finns något som inte finns i hela södra Sudan. En T-korsning med skyltar och ASFALT. Det är två skyltar som står i T-korsningen. På den ena skylten står det Sudan. På den andra står det Airport. Vi kör upp mot korsningen och vem står bredvid skylten, i riktning mot Sudan, om inte Bob. Helt ensam.

Jag ser min chans. Nu kan jag gottgöra förolämpningen. Så vi tar ut kurvan och kör upp framför honom på den lilla asfaltssnutten, vevar ner rutan och säger: "Are you stranded? Do you need a lift?"

Varpå Bob himlar med de där ögonen och säger: "No, we're in the middle of shooting a documentary" och nickar mot andra sidan vägen.

Där hela kamerateamet står.

Jag såg dokumentären senare. Men nej, det kom inte en FN Landcruiser med svenska flaggor insladdandes för att rädda Sir Bob Geldof. Det gjorde inte det.

Och inte började han prata med mig på campen heller.

4 kommentarer:

  1. Ha!
    Det var väl det jag kände på mig, att Sir Bob är en surkart ;)

    SvaraRadera
  2. Du skulle ha lagt till: "Well I wouldn't have given you a lift anyway - your hair is so baaaad!" Raggadish!

    SvaraRadera
  3. Jeckan, HA HA HA HA HA!
    Jag brukar finna mig, men den där har aldrig slagit mig. :D

    SvaraRadera