Lägg av!

Mini har ett par tre problem. Det är magen. Den har spökat rätt mycket ända från början. Mjölkproteinfria tillägget fixade stora delar av det problemet, men Mini är dock inte helt övertygad om hur skönt det är att fisa.

Sen är det sömnen. Han har inte riktigt så lätt att komma till ro och då är det lätt att bli övertrött. Att vara övertrött gör det inte enklare att komma till ro och så blir det en ond cirkel.

Som ni vet har Mini haft perioder då han bara skriker. I de perioderna välts alla rutiner och känslan av att kunna slappna av och njuta av tillvaron.

På sista tiden har jag fått en massa "goda råd" och omtänksamma kommentarer.
"slappna av själv"
"du måste vänja honom vid ljud"
"du måste kunna ta med honom ut"

Jag håller på att krevera. Det är så lätt att komma med åsikter och tycka, men det är jag som försöker hitta balansen där både Mini och jag mår bra. Och det är inte lika självklart att tolka ett barns skrik, som tidigare skrek i timmar utan uppenbar anledning. Ja, jag kanske reagerar kraftigare på om Mini kinkar eller skriker, men det triggar en oro för att vi kommer att ha skrikfest i dagar.

Så jag tar mig friheten att låta Mini få ha lite ljud runt sig för att komma till ro. Att slippa vara på språng hela dagar. Vi tar en sak i taget och just nu är jag nöjd med att han kan somna själv i sängen och babysittern. Vi är ute, vi är sociala, men det är inte in absurdum.

Vi kommer snart ha hittat formen och rutinerna, men fram till dess tänker jag slå dövörat till.

I alla fall tills jag bett om råd.