I debatt ikväll så satt KD och någon krönikör och förklarade hur barn har rätt till att ha en pappa. Att vi som är frivilligt ensamstående föräldrar är egoister som räknar bort männen.
Jag har inte riktigt velat erkänna det, men vad såna uttalanden gör mig ledsen. Såklart ville jag att Mini skulle ha den bästa pappa i världen, precis som jag har haft. Men nu hittade jag inte den där pappan trots att jag letade bakom varje hörn. Inte ville jag heller att min son skulle ha en kompromiss som pappa. Jag vill att han ska växa upp med kärlek runt sig. Trygghet.
Jag har inte valt bort män. Jag hittade bara inte rätt man.
Och så till kärnfrågan, de barn som har vuxit upp utan pappa som barn till frivilligt ensamstående föräldrar mår LIKA bra som de som gjort det.
KD hävdar att vi är egoister som inte tänker på barnens rätt. Jag menar att jag gjort precis tvärtom. Jag har inte kompromissat. Min son lever med en mamma som är stolt över att ha vågat gå sina egna vägar, utan att anpassa sig till normen bara för att den finns där, när kostnaden för det är för högt.
Nej, mitt barn har inte någon pappa, men han är överöst med kärlek och trygghet.
http://www.fira.ca/cms/documents/29/Effects_of_Father_Involvement.pdf
SvaraRaderaNu säger jag ju inget om att pappor INTE ska vara involverade i sina barn, om de nu HAR en pappa. Men om man inte har någon pappa så är det kanske inte hela världen.
RaderaDet jag menar är att om man har blivit bortvald av sin pappa, eller har två föräldrar som bråkar och sätter mig emellan är det värre än att inte ha någon pappa alls.
Åh jag tänker som du! Mini vet inget annat än att han har en mamma som älskar honom högt! Det måste vara långt mycket värre att faktiskt växa upp och veta att pappa (om man nu kan få kalla sig det om man faktiskt inte finns på plats vare sig fysiskt eller med hjärtat!) valde bort för något eller någon annan. Jag har världens finaste pappa! Men jag vet ju å andra sidan inte hur ett liv utan honom skulle vara, för han har alltid varit där!
RaderaJag blev så vansinnigt irriterad när jag tittade på Debatt igår, sådär så att jag pratade högt och gestikulerade. Jag är helt enkelt allergisk mot dumhet!
Blir otroligt ledsen över de fördomsfulla åsikterna som kom fram igår. Håller helt och fullt med dej!! Känner inte dej men att du är en kärleksfull och ansvartagande förälder går ju inte ta miste på. Så JA heja alla omtänksamma föräldrar oavsett om de är en eller två, kvinna eller man. Tycker det är tragiskt att frågan avhandlades så lättsamt och på en sån låg nivå, okunnighet och fördomar genomsyrade hela programmet. Ord kastades omkring och blandades ihop. Känd donator nämdes flera gånger som om det vore samma sak som id-relise och adoption framstod som om nån barmhärtighetsgrej. Å påståendet om köttberget" får en ju att ramla baklänges av stolen :-o Herregud den tanken är ju så knasig på så många sätt. Jag har en underbar man idag men under min singeltid lös han med sin frånvaro och då blev insemination ett mycket bra alternativ. Nu hann jag inte iväg för mannen dök upp mitt i de sista förberedelserna men jag skulle kanske tagit någon stackare ur köttberget å nöjt mig istället för att må bra och skapa det liv jag ville ha själv. Menar de på allvar att det är kvinnors ansvar att rädda stackars män från ensamheten genom att göra dem till ofrivilligapappor
SvaraRadera