Avslappning

Nu har jag varit på vattenjympa igen. Jätteskönt, verkligen!

I slutet av passet är det alltid en avslappningsövning. Förra veckan så började mina tårar rinna och så sparkade Mini till mig inifrån på en kittlig punkt och jag fick svårt att sluta le brett.

Idag kunde jag inte slappna av helt förrän i slutet. Så fort jag släppte efter kändes det som att jag skulle börja storgråta. Säkerligen var det en mix av trötthet, gravidhormoner, mängder av tankar och en skvätt ren fånighet som gav den effekten.

Samtalet efter avslappningen ledde mig in på tankebanor under vägen hem. Jag måste släppa den där prestationsprinsessan som bor i mig och våga släppa in mig lite mer. Lite som att lyfta in andligheten mer i min tillvaro. Så nu är det slut på att planera in städning, strykning och allt vad det nu är. Det jag brukar pyssla med långt in på kvällarna.

Jag ska jobba på att lära mig varva ner, bryta negativa tankespiraler och låta kroppen slappna av. Just det behöver jag på den har resan. Lära mig att lita på min och min kropps förmåga att hantera det som kommer.