Födelsedagshälsningar

Det slog mig just att idag fyller mitt ex 40 år. Mannen jag levde tillsammans med i nästan 10 år. I dagarna är det 10 år sedan vi separerade.

När jag träffade honom var jag ung och förälskade mig inom loppet av 10 minuter. Efter nästan ett år av att lära känna varandra och göra slut med andra och trevande försöka få till det, så blev det till slut vi. Det var startpunkten på en relation som var passionerad i många år. Jag vet att jag upplevde att jag blev förälskad i honom om och om igen.

Han målade upp vår framtid tillsammans. Pekade ut barn på stan. Barnen som skulle se ut som våra. Hittade på namn. Planerade vårt bröllop, men jag var inte riktigt där. Det var för mycket som inte fungerade. Planerna var bara ord. Allt var ett luftslott som slutade i dolt drogmissbruk, otrohet och lögner.

Separationen var hemsk och tog över ett år. Jag tappade 15 kg och hela min föreställning om framtiden.

Men nu, när jag ser tillbaka så är jag glad över att han inte är en del av mitt liv. Visst saknar jag ibland den där relationen vi hade innan allt blev fel och dåligt och visst kan jag se att jag har haft svårt att lita på män efter det (det finns de som kallar mig för relationsfobiker och det KAN ligga något i det), men idag är jag glad att han inte är en del av mitt liv.

Och för bara några veckor sedan beskrev jag vår relation och fick förklaringen till att jag varit medberoende i en sjuk relation. Se där vad man kan lära sig om sig själv. Jag som alltid sett mig själv som stark och oberoende.

I vilket fall. Grattis på födelsedagen kära ex. Jag hoppas att du har en meningsfull tillvaro och den drivkraft som en gång drog mig till dig tillbaka.