Ibland glömmer jag att det finns många som har en helt annan syn på livet än jag har. Då kan det vara bra att gå på fika med gubbarna här på jobbet. Plötsligt kommer man på att det är så igen och så kan man konstatera att när de verkligen fattar att jag är på smällen, så kommer de antingen vara min värsta mardröm eller överväga hur de förhåller sig idag.
Jag är dock rätt nöjd med att slippa vara helt fyrkantig. Faktiskt. Någon klok sa någon gång att "normalt är där man sätter sina egna gränser". Tror mina är mer som en amöba. Hoppas jag i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar