En förstagångare

I måndags var jag på konsert. Depeche Mode på Malmöarenan. Jag stod nästan längst fram och jag NJÖÖÖÖT. Dansade, sjöng med och hade det bara fantastiskt.
Runt halsen hade jag ett halsband jag inte använt förut, som jag köpt på en jobbresa utomlands. Ett riktigt partyhalsband.

I onsdags morse upptäckte jag att det kliade något vansinnigt runt nacken. Undersökte saken och det visade sig att jag fått nickelallergiutslag. Av den mindre angenäma sorten. Den som får det att se ut som om man i princip har hällt något frätande på huden. Utslagen går runt nacken och ner på framsidan där halsbandet hängt.

Tidigare har jag varit galet allergisk mot nickel, men det är som att det har lugnat sig över åren, eller så kommer jag helt enkelt inte i kontakt med nickel på samma sätt längre.

Kollade upp kortison 1% och det är okej att använda när man är gravid, så jag köpte och smorde in. Men det hjälper inte. Jag är fortfarande galet röd och det KLIAR. MASSOR!

Så på lunchen idag stolpade jag in på nästa Apotek och fram till en apotekare för att be om hjälp. Hon föreslog att jag skulle äta typ Clarityn.

Äta är en riskzon för mig. Jag älskar rött kött och opastöriserade ostar. Något man inte ska äta när man är gravid. Så hörde jag mig själv fråga: Kan man äta dem om man är gravid?

Och så sprack jag upp i ett stort leende.

Det är första gången jag frågat något sånt.

(Och nej, Clarityn är inte att rekommendera om man är gravid.
Så jag fortsätter leken inte klia där det kliar som värst.)