Igårkväll satt jag en lång stund vid mitt köksbord och skrev saker som "Jag är gravid. Jag ska ha barn. Jag ska bli mamma." på ett papper. I förhoppningen om att det skulle kännas mer verkligt och sjunka in.
Det gjorde det inte.
När jag gjorde mig iordning för natten så upptäckte jag att mina bröstvårtor förändrats. Drastiskt.
Så just nu är det mitt mest konkreta bevis på att det faktiskt bor en liten mini i mig.
Jag har fortfarande inte förstått det. När förstår man det? När sjunker det faktiskt in?
Vid ultraljudet kommer det lite förståelse i alla fall. Resten växer nog sakta fram under de kommande nio månaderna. Våra hjärnor är nog inte alltid så snabbtänkta :-)
SvaraRadera