måndag 9 januari 2012

Fadder

Jag sitter och äter en sen lunch när det dunsar till på hallmattan. Det är ett brev från SOS Barnbyar och en uppföljning på mitt fadderbarn. Sedan jag kom hem från Sudan har jag sponsrat ett barn, Eric, som bor i Elfenbenskusten. Idag är han 11 år gammal. Han ler på bilden och brevet beskriver hur han har gjort framsteg senaste halvåret.

Och jag min blödiga typ, bryter ihop och gråter lite. Fina Eric! Och fina alla de där barnen jag fick se i ögonen bara för att inte kunna göra något för dem direkt, när jag var i Afrika.

Vill du också bli fadder så kan du bli det här

6 kommentarer:

  1. Jag är fadder till en by i Vietnamn. Det känns bra men jag funderar på att byta byn mot ett barn. Det blir mer personligt med ett utvalt barn än en hel by. När jag valde en by så valde jag det för att kunna hjälpa fler, men jag kanske ändrar mig.

    SvaraRadera
  2. Åh men Camilla! En hel by är fantastiskt att få hjälpa.

    SvaraRadera
  3. Hej, varför inte både och.
    Jag har fadderbarn i Kambodja och fadderby i Centralafrikanska Republiken.
    Det är ju en ganska liten peng som ger så mycket både för barnen och för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja om man har möjlighet till det ekonomiskt är det fantastiskt.

      Radera
  4. Hej, Efter att ha läst ditt inlägg har jag nu blivit fadder till en liten flicka i Mongoliet. Tack för att du 'inspirerade' mej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad det gör mig glad! Tack för att du berättade det för mig. Precis vad jag behövde läsa just nu dessutom. :D

      Radera