När Frk Vilja går på vilja

Jag gjorde nästan som ni så åt mig, men bara nästan. Ville inte att föräldrarna skulle se mina tomma skåp, så jag tog mina sista krafter och åkte och handlade. Nu har vi mat i några dagar. Tack och lov!

Innan allt hände med mamma hängde jag upp min trygghet på hennes närvaro. Nu känns den nästan överflödig. Jag var så trygg i den planen som låg att jag nu har svårt att riktigt hitta lugnet nu. Men jag vet att det kommer. Dessutom känner jag tryggheten i mig själv. Det är guld värt. Jag VET att jag kommer att fixa förlossningen. Jag vet att den är omöjlig att sia om, men jag kan omöjligt förbereda mig mycket mer. Möjligtvis mina föräldrar.

Det är skönt att ha dem på plats. Det är skönt att allt närmar sig. Det ska bli ljuvligt att få lära känna Mini.