Idag gick jag från jobbet vid halv tre. Tanken var att jag skulle ha energi kvar att tvätta och städa när jag kom hem.
Men oj vad det inte gick bra. Jag försöker, men tröttheten kryper i hela kroppen och ögonen går i kors.
Jag blir så fruktansvärt frustrerad. Det blir ingenting gjort! Samtidigt vill jag inget hellre än att få saker gjorda och så får jag goda råd om att passa på att njuta av allt jag inte kan njuta sen. Ja tack!
Jag förstår par som helt plötsligt tvivlar på varandra i den här fasen. Jag har bara mig själv att klandra. Hade jag haft en partner hade det varit synd om honom just nu...
I vilket fall ska jag på bio med gode S imorgon. Något jag inte kommer att kunna göra på ett tag sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar