Ja, bilden ni ser i förra inlägget, det är Mini som vaknar. När vaknar han? Jo, när jag har gjort mig en macka såklart!
Hepp hepp, snabba ryck när en liten bebis vaknar grinig. Skaka ihop en flaska mat till bebben och matning. Sen var det lite gos och så en bebis som somnade om i mammas famn. Nu var det bara det där med att lägga bebis. I vanliga fall brukar jag lägga honom vaken nöjd och lite trött i sängen. Det var ju inte riktigt ett alternativ idag. Men Mini var inte riktigt med på att läggas i sängen. Det är här kloka moderns bästa knep kommer väl till pass. Napp och smekningar från pannan ner över näsan får honom att däcka gott. Det gäller att vara med och stävja uppvaknandet i tid. Det är nästan som en sport, eller är det så att jag är en extrem tävlingsmänniska och gör allt till en tävling?
Nåväl, bebisen låg sovande i sängen när klockan var halv åtta. Nu har vi ju fenomenet, bebis vaknar klockan åtta varje kväll. Ringde en kompis som försökt nå mig under dagen. Vi pratar. Jag gör te. Kusmi-te och gomackor. Klockan närmar sig åtta. Och PASSERAR åtta. Jag hinner dricka större delen av teet och dessutom äta min gomacka (den jag åt när bebisen vaknade var en så kallad fulmancka = går fort som sjutton att göra och nästan ännu fortare att äta. Utvecklad av mamma till kolikbarn). Vid kvart över åtta, jag tror Mini börjar tappa tidsbegreppet, hör jag gnyenden från sovrummet, men en snabbattack med ovanstående klapp och napp-teknik får Mini att direkt somna om och snarkar nu gott i sin säng. I köket går diskmaskinen och jag sitter i soffan med vuxentiden framför mig.
Innan jag går och lägger mig kommer jag att försiktigt försiktigt ta upp Mini och mata honom, så att vi båda kan sova gott till minst klockan 7 imorgon bitti.
Ja, mina kära läsare. Så här ser en dag med Mini ut. I alla fall en dag utan något inbokat.
Tack för idag, slut för idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar