Mina ex har börjat spöka för mig. Mina ex paraderar sina barn för mig. Är det inte märkligt. Plötsligt poppar de upp lite här och var. Och min hjärna går i spinn. Skulle jag ha stannat kvar hos honom? Eller hos honom? Senast idag fick jag nyheter om mannen jag levde tillsammans med i tio år.
Jag har gått och funderat. Försökt känna efter om jag känner något. Men jag är rätt likgiltig. Hade jag inte haft Mini kanske det hade varit annorlunda. Nu känner jag mest att det faktiskt fanns en anledning till att jag inte längre är tillsammans med någon av de pojkar och män jag lämnat eller lämnats av.
Ändå ska jag väl inte sticka under stol med att det hade varit trevligt att ha någon här att dela söndagskvällen med. Ja och Mini, lägenheten, livet och lyckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar